Hjælp! til Engelsk Breve Niveau B s.77 skal afleveres i morgen

Endnu en ting man skal bruge i Brevet

 Hvad er det som du ikke kan finde ud af ?

 "simplehen "   ??

Hæhæ. For slet ikke at tale om fx "efterspørgelsen" og "billedere". Dvs. ét billeder, flere billedere? Jaja...

 Den danske sprog er en svær et !!

Mærkeligt nok kun for Dannevangs indfødte. Kvikke immigranter, herunder undertegnede, klarer sig, pudsigt nok,  udmærket. ;)

Ad #6

Joo, -på trods af at det jo da er rigtig svært for en som taler et slavisk sprog at skulle lære et germansk f.eks. at skulle lære at der findes  to forskellige datider på dansk og at der findes artikler         ..........og så at bruge dem rigtigt.

Nå, nu har jeg jo et forspring, idet jeg er født og opvokset i Sverige og kom til Danmark som 14-årig. Så, nej, ikke det store spring fra svensk til dansk, men jeg er immigrant ikke desto mindre, og de første par år gik med at lære ikke hvad det hedder på dansk, men hvad det ikke hedder -- for at udtrykke det således.

 Hm, ja, kanske det, men Danskan och Svenskan är två mycket olika språk,  -mera olika än dom flesta

tror, t.e. finns det en del såkallade "falska vänner", d.e. ord som låter det samma, men som har skilda innehåll, 

t.e. da. 'lidenskab' / 'lidelse'  - sv.  'lidelse' / 'lidande',  da. 'grine' - sv. 'grina'  och da. 'kåd' - sv. 'kåt'.

Danskar och Svenskar förstår ganska enkelt inte varann.

Jaså? Då undrar jag hur det lyckades min studiekompis från Jönköping att inte bara ta två år vid danska KU men till och med få sin bachelorgrad på dansk jord. Det där med att förstå varann är snarare en fråga om att orka och vilja. Ibland lever du verkligen i, om inte fördomarnas, så i varje fall de förutfattade åsikternas värld, Stygotius.

(Sedan när skriver ettdera språk demonymer och namn på språk med stor begynnelsesbokstav? "Skilda innehåll"...mmm, snarare "olika betydning".) :)

 1.  Nej, jag menar  verkligen   "skilda innehåll"

2.  Hm, nej, kanske du har rätt.  -Varken  svensk eller svenska skrivs nog  med stor begynnelsesbokstav. 

3.  Hmmm,  -"betydning" är dansk medan man i Sverige säger  "betydelse".

4. Ja, självklart är det en fråga om orka och vilja att förstå varandra. Men, -fördomar trivs mycket bra mellan dom båda    ländernas folk. Det är  synn at TV  i Danmark och Sverige har översättningstexter i deras sändningar.   

5, Visst har jag inte fördomar gentemot Sverige. Hur kunne jag det ??     -Morsan föddes i Malmö. För mig är svenskan ett av de vackrasta språk i värdlen.

3) Helt sant -- ja, du, det är sånt som händer när man har begränsad kontakt med svenskan och Sverige och danskan är vardagsspråket. Jag tror inte ens jag kan skylla på malmöism/regionalism i det här tillfället. Attans.

4) "mellan de båda ländernas folk" -- du tänker självfallet logiskt när du använder ackusativformen efter en preposition, men här är 'de' en artikel och inte ett pers. pron, och ska/kan därför inte böjas. Att vissa svenskar ändå gör det hejvilt tyder på antingen hyperkorrektion eller dålig språkkänsla (de tvenne gå icke sällan hand i hand...) -- jämför med engelsktalande som använder nominativformen "you and I" även i ackusativkrävande kontext.

5) "Hur skulle jag kunna det?" ;)  Men köul add döu åsså haur nurra malmöugejnor i daj....tyjp. (Men kul att du också har några malmögener i dig, typ). "Ett av de vackraste språken i världen" -- kom ihåg att svenskan använder dubbelt bestämd form.

Hvorom alting er, Stygotius, er det rart at se at vi til tider taler samme sprog. ;) Brejda malmöujitiska hällsningar häur frunn (Stôur-)köppenamn, äuvn om dê låuter självmôutsäjanne. ;) :D

 Javisst.  

1.  -Nog vet jag väl att svenskan (och norskan) använder dubbelt  bekändhet (kanske en bättre term än 'bestämdhet' ),

      men kom ihåg   .........inte alltid   !!!!!     -t.e. inte före en (bestämmande) relativsats  "Känner du den tjej  som går där?"

2.   "mellan dom både.."   Ja, självklart är  "de" en artikel och inte ett pronomen, men...... -detta är icke en ackusativform,              utan et uttal.       Det är mycket vanligt att  uttala den skrevna formen  "de" som  "dom",   även när  "de"  hadde varit  det          grammatisk korrekta. Man kann även påstå att  säga   "de andra" är litet grann överkorrekt och formelt och styvt.

3.  Tack för hälsningarne, men jag är visst inte Kalle på Spången och inte heller en gåsapåg från Skåne, -även om jag               tycker att skånska är ett vackrare språk  än de fina från Eken menar.  (med många danska ord  ( -"vann" i stället för                 vatten")

Hmmmm....I beg to disagree, S. Det är inget fel på att säga "känner du den tjejen som går där (borta)?", och faktisk skulle de flesta -- om inte alla -- slopa 'den' och nöjas med 'tjejen' om 'tjejen' efterföljs av en relativsats.

Enkel bestämdhet använd så som du förespråkar hittar vi nog mer oftare i formell kontext, typ "I samband härmed beslutade rådet att så snart som möjligt på EU:s vägnar sända en kriminalteknisk expertgrupp för att undersöka de mord på civila som påstås ha ägt rum nyligen i Kosovo." Det finns säkert några regler på området, men dem känner jag inte till; jag vet bara vad som låter rätt i olika kontexter.

Vad tvåan angår, har du självfallet rätt. Uttalsformen "dom" figurerar även i skriftspråket, men eftersom jag är van vid korrekt skriftspråk i dina danskspråkiga inlägg misstog jag din kollokvialism för ett fel.

 Ditt exempel  med EU och Kosovo  (Kosava?) är naturligtvis korrekt, men  här har vi ju  precis en bestämmande relativsats. Vi lär vara överens.

Satsen  "den tjejen som går där (borta)?"  är nog  möjlig,  -men med min erfarenhet,  inte vanlig eller rekommenderad.